csintalan

 

En bra låt, med i filmen Twilight "New Moon"

Possibility

There’s a possibility
There’s a possibility
All that I had was all I gon’ get
There’s a possibility
There’s a possibility
All I gon get is gone with your step

So tell me when you hear my heart stop,
You’re the only who knows
Tell me when you hear my silence
There’s a possibility
I wouldn’t know

Know that when you leave
Know that when you leave
By blood and by mean
You walk like a thieve
By blood and by mean
I fall when you leave

So tell me when you hear my heart stop,
You’re the only who knows
Tell me when you hear my silence
There’s a possibility
I wouldn’t know

Tell me when my sigh is over
You’re the reason why I’m close
Tell me if you hear me falling
Theres a possibility
It wouldn’t show

By blood and by mean
I fall when you leave
By blood and by mean
I follow your lead

Sitter här och undrar varför jag har en stor klump imagen, känns som om jag ska explodera..Skulle vilja skrika rakt ut...Å jag har ingen aning varför jag känner så, men jag blir irriterad på allt, om jag får sms som inte passar, elr när inget går som det ska, elr att jag inte har nåt att göra..

Vad är fel??

Hur ska det gå o rida när jag känner mej såhär, det är dömt från början, men jag kan inte avboka på grund av att mitt humör är inte på topp, kanske kan det göra mej gott att träna, få tänka på nåt annat..

Vad är fel, när jag inte vet varför jag känner som jag gör, denna jävla vinter och allt med den, kan man inte hoppa över den..Påtagligt värre!!

Usch:(



//c

Idag har ju jag inte kommit iväg till stallet för att jag har ju då inte bytt till vinterdäck än, så det blev att gå till affären istället och inhandla grejor till bak..Har då bakat tuppkaka och bullar och så har jag även hunnit med att städa här hemma, och gjort rent i i rören i badrummet, till handfat, och badkar alltså..

Min far ringde och sa att han hade kommit tillbaka från linköpings lasarett och skulle bli kvar i Norrköping till imorrn innan han får komma hem, han tyckte väl inte det var så kul, men det kan ju inte vara roligt jämt..

Tiden går och det närmar sig jul, igen, ett datum jag inte tycker om, måste ju försöka att fira nåt för barnet skull, men helst av allt skulle jag vilja strunta i det..Det är jobbigt, jobbigt, skit jobbigt.

Men så är det, det är väl bara att bita ihop och göra det bästa av det, men som sagt, jag avskyr det, sitta och vara trevlig, när man bara har lust att skrika ut att livet är orättvist, visst jag är inte ensam om att förlora någon, men det hade ju varit trevligt om det inte hade skett den dagen..Gulligull pluttiplutt, näe det är inget för mej..Skulle tänka mej supa ner mej och fira jul, men det kan jag ju inte göra, för det är inte jag:(

Men annars är det bra!!

//christel

Mycket händer, som man inte kan göra nåt åt, men känslan man får när det händer är gaskramande, för man vill inte att det förflutna ska visa sitt ansikte, så man får den där känslan igen..Känslan att man inte kan göra nåt, utan bara vänta och se och hoppas att gud är med en.
Denna gång var gud på våran sida,men nästa gång kan det vara den sista, hur många chanser har man, när oddsen är emot en?

Ibland önskar jag att vi människor var odödliga, men det är vi inte, jag vet att det bara är på film, men ibland önskar jag att man var det, för då skulle man få ha dom man har förlorat..Kvar!!

Vet inte om jag har blivit känslokall elr om det bara är en mur jag har runt mej, men jag känner inget, har inte gråtit, inget..Är det fel??

Eller är jag inne i fas, där jag åter igen inte vet vad som är fel..På mej...

//c