csintalan

Denna dag är det 4 år sen min mor gick bort, minnena är lika starka som den dagen vi satt på akuten, inne på rummet. Hon skulle ju bara andas lite för att sen få åka hem, men hon kom aldrig hem, vi gjorde det, chockade och undrade om det var sant. Vi kom hem kl:04.00 på juldagsmorgonen, hade sagt adjö till mamma för sista gången..
Att vakna upp och känna sig så tom, är en känsla som aldrig går bort, trodde aldrig att man kunde känna så, men det kan man, även idag kommer den känslan, det är då man vill sätta sig ner och bara gråta, och hoppas att någon kan ta en härifrån..
Jag har inte varit på kyrkogården idag, jag har ångest för det, att jag inte har varit i minneslunden och tänt ett ljus, men det känns inte som om hon är där, ärligt talat så vet jag inte vart hon är.. Vi skulle ha tagit en urna, då hade man haft en plats att gå till, men nu har vi bara minneslunden..
Igår firade vi jul, för första gången på 4 år, det var roligt, att ha nästan alla samlade, vi skålade och önskade mamma god jul...
Man ska ta vara på varje sekund, varje minut, för man vet inte vad som händer, och när det händer kan det vara försent.....Fråga mej, jag vet...

Ta hand om er, och god fortsättning..